fridacecilia

Läst på wikipedia:

Jag har just insett hur lite jag vet om världen...  

Nu har jag äntligen fått ordning på internet! Det var tre hårda veckor, men jag uthärdade dem. Nej, faktiskt så var det ganska skönt på sina sätt. Jag har ändå inte haft någon tid över till att slösurfa (men att kunna betala kåravgifter och lämna studieförsäkran till csn via internet hade minst sagt varit smidigt). Så nu är jag med i leken igen, och jag kanske har tid att titta till alla sidor som jag lyckats skaffa ett beroende till lite oftare.

Jaha, nu bor jag i Göteborg. Det var ju ganska... konstigt. Oväntat.
"Ja, och vart bor du då lilla vän?"
"Jo men, jag bor i Göteborg."
Det klingar inte riktigt bekant.
Jag vet  inte mitt postnummer längre.  Jag kan inte peka ut riktningen mot stan (men jag har äntligen förstått vilken  spårvagn som tar mig hem... phew!). Allt är väldigt nytt och oväntat på något vis, men jag tar mig framåt.
Jag har storhandlat och stött på mitt första dilemma som student. Vilken frukost ska jag äta?
Efter mycket noggranna efterforskningar och avancerade beräkningar kom jag  och pappa fram  till att skillnaden mellan fil och gröt inte var så avgörande för min ekonomi (det var en självklarhet att ta med denna aspekt då jag trots allt är på väg mot det ökända livet som fattig student). 3 sekunder och jag kom på att det förmodligen producerar mer disk att äta  gröt (som blivande student var även denna fråga av hög prioritet). Måste jag säga att jag snabbt satte av mot mejeriavdelningen för att kolla bästföre-datumen på fil?

Imorgon åker pappa hem till Västerås (numera känt som barndomshem eller föräldrahem,  och inte längre hemma). Vad ska man då hitta på för bus? Försöka vänja sig vid läskiga spårvagnar och plugga matte tycker  jag låter som en lysande idé! Sedan kommer min room mate Maria under natten och i nästa vecka ser vi vad studentlivet har att erbjuda! Spännande!


Härmed börjar mitt liv i Göteborg!

xxx
Frida

Jag maste erkanna att det finns stunder da jag matt battre rent fysiskt. Gick och la mig igar och trodde jag skulle frysa ihjal, trots att det inte ens var kallt i rummet. Inte pa nagot satt egentligen. Trevligare uppvaknanden maste jag saga att jag har varit med om. Jag vet inte om det ar sa att jag ska lata bli att ata nar jag ar sa har illamaende, eller om det ar just ata jag borde gora...
Jag har svart att ata maten, det enda jag kan tanka mig att ata just nu ar nagot som mamma och pappa lagat. Nagot bekant. Inte ens maten vi brukar bestalla upp till hotellrummet smakade sarskilt bra igar. Det har jag ju tyckt smakar ganska gott tidigare. Pratade med Dolaya och fick ga till sjukskoterskan pa jobbet som gav mig lite mediciner mot min mage. Hoppas de hjalper!

Det ar sista dagen pa jobbet idag, och det kanns lite sorgligt men anda skont. Jag ska ata lunch med Dolaya idag, hon var sugen att bjuda mig pa seafood. Typiskt! Det finns inget varre, forutom komagar och grejer... Jag gruvar mig for hur det ska ga. Jag kanske kan skulla pa min mage...? Vill ju inte forolampa thailandarna genom att inte kunna ata maten.

Igar packade vi vara vaskor och vi har forsokt beta av det vi hade kvar att gora inne i Bangkok. Ikvall ska vi fira att vi slutat jobbet och sen aker vi till Koh Chang och White Sand Beach inatt klockan halv fyra. Somnen har vi planerat till bussresan. Det ska bli roligt att antligen komma ivag, jag kanner mig ganska klar har i storstaden nu. Miljoombyte med lite lugn och ro, snorkling och elefantridning! Harligt!

Lanade upp en vag fran gymmet for att vaga vara vaskor. Jag och Anna vagde oss i slutet pa forsta veckan och nu kandes det som om det var dags att kolla vikten igen. Tre kilo minus. Mina muskler!

Jag blev inspirerad av Matilda, nar hon berattade att hon skickat hem en matlista. Just nu ar jag hungrig, illamaende, trott och arbetslos, sa jag ska nog skriva en jag med. Om inte annat for att jag ska fa dromma mig bort ett litet tag. Det kan handa att det inte ar sa roligt att lasa vilken mat jag saknar for dig, jag gor det mest for min egen skull.

Frukost: A-fil med gron F-musli och vilken grov macka som helst! Palagg blir den gamla hederliga hushallsosten och Parssons kalkon.

Lordag
Lunch: Mammas hemmagjorda kottbullar med helt vanliga makaroner. En massa gronsaker vill jag ha till, sallad, paprika, tomat och gurka...
Middag: Flaskfile med potatis och rotsaker i ugnen. Annu mer gronsaker! Kanske lite vitloksbrod som forratt!

Sondag
Lunch: Spagetti och kottfarssas
Middag: Hemmapizza med purjolok, paprika, kalkon och tomat (samma som min avskedsmiddag!)

Mandag: Torsk med potatis och aggsas
Tisdag: Pannkaka
Onsdag: Pappas panerade rodspatta med potatis, massor av gronsaker!
Torsdag: Stekt eller grillad lax, kryddad med endast salt och peppar. Till det farska gronsaker och bulgur.
Fredag: Nikkaluoktasoppa med sanna dar brod som mormor brukar steka!
Lordag: Tacos
Sondag: Lasagne

Jag langtar efter allt vanligt, all god mat som finns att ata dar hemma. Tank att kunna ga till kylskapet och ta ett glas mjolk och kunna gora mackor i mackgrillen, for att sedan ga och slotitta pa nagra avsnitt Andra Avenyn med Lina. Kroppen ska vara skakig efter det tuffa Jiu jutsu-pass vi precis har avslutat. Later mysigt tycker jag, men jag far vanta ett tag till. Forst ska jag ju leva livet pa Koh Chang. En bungalow vid stranden ar bokad och jag langtar efter att fa se en glimt av solen! Haller tummarna for att slippa se mer regn.

Simma lugnt!

* Inte lyckats oppna filen jag jobbar med
* Kommit pa att det berodde pa natverksfel
* Ruckade lite pa sladdarna och startade om datorn for att se att allting fungerade perfekt
* Fatt gastboksinlagg pa Bilddagboken, det var roligt! Da blev jag glad!
* Svarat pa gastboksinlagget
* Upptackt att jag bara fatt 3 nya skrappostmeddelanden pa min hotmail, inget roligt...
* Hjalpt en forrvirrad arbetssokande
* Meddelat Dolaya att hon hade glomt bort sin kandidat, men hon hade inte tid for honom anda, sa jag skulle ta hand om honom. Han satt ju bara och skrev, sa det var inte svart.
* Tittat pa mitt fardiga arbete, bara for att jag inte kunde komma pa nagonting battre att gora.
* Fatt i mig alldeles for lite vatten
* Atit ris till lunch
* ...och en glass till efterratt (blev typ lunchen)
* Last pa Emilias blogg
* Forsokt skriva en kommentar, men det lyckades nog inte
* Sett min lilla staderska komma farandes pa en rosa moppe. Hon ar cool!
* Hallt mig uppdaterad pa det senaste pa Blondinbellas blogg (da borde vem som helst forsta att jag hade trakigt idag)
* Aven kollat in Kenzas blogg, och Englas Showroom (vad haller jag pa med?)
* Provsmakat natt ackligt
* Pratat lite med Mana
* Lagt upp bilder pa Bilddagboken
* ...och kommenterat andras bilder
* Gjort om profilen och sorterat alla mina vanner och gjort fint (jag var desperat!)
* Skrivit ett inlagg
* Skrattat
* Hamtat en utskrift
* Pratat lite med U
* Kollat runt pa aftonbladet
* Nar det var fardigt gick jag over till expressen
* Tittat pa bilder pa Facebook, hur de har det i Miami och Australien. De varkar ha det bra!
* Raknat ihop svaren som den arbetssokande skrev
* Forsokt komma pa hur mycket pengar jag behover till semesterveckan (mamma, hjalp?)
* Haft ont i nacken och magen (som alltid!)
* Insett hur svart det ar att fa tiden att ga ibland

...och sen vet jag inte riktigt. Lika bra det att listan slutar har, annars skulle nog ingen orka lasa den.
Det har varit en ganska trakig och handelselos dag idag. Men nu ar det inte lang tid kvar innan vi aker vidare. Borjar kannas lite jobbigt att lamna alla thailandska nyfunna vanner, men jag tror vi kan hinna skaffa oss annu fler pa Koh Chang. Imorgon maste det firas att vi klarat av praktikveckorna, och sen pa fredag far vi se hur lange vi behover jobba.

Vi ar glada och poar pa, och hemresan borjar narma sig. Tiden har gatt ganska fort anda, och mycket har vi hunnit uppleva. Det har varit en lyckad resa sahar langt, och jag ar glad att jag ar har! Nu ska jag doda tid i 20 langa minuter innan jag kan lamna kontoret och aka in till Bangkok, med siktet installt pa forst och framst en smoothie. Jag ar hungrig!

Efter patryckningar fran anonymt hall ska jag forsoka uppdatera lite mer. Lat oss saga att mina kara vanner pa de andra avdelningarna har pa ABB Thailand har trakigt och att vi alla kommer trivas bra utan internet och trakiga arbetssysslor den narmsta tiden. Alla sidor ar redan uttjatade sedan lange.
Pa fredag ar det sista dagen da jag kan komma at en dator, sedan ar det inte sakert att jag far tag i en. Telefonen spokar ocksa, kan varken skicka sms eller ringa hem. Kande mig lite ensam och bortglomd ett tag, men nu har jag fatt lite livstecken hemmifran sa det kanns bra!

Skrev ett vykort till min mormor som kom fram igar. Jag hade skrivit en dikt... typ. Jag hoppas hon tyckte om den, for det var som det som var meningen!
Tankte jag skulle ta och publicera den, och hoppas att jag inte gor nagot dumt nu.
Sahar gar den.

Fran andra sidan jorden skriver jag nu nagra rader,
ifran ett land dar det ar ganska manga grader.
Jobbar pa ABB gor jag flitigt.
Har i Bangkok ar det ganska skitigt.
Taxichaufforerna kor pa vagarna som tokar,
for att vi ska kunna ga runt pa gatorna och snoka. (okej, det rimmade inte riktigt, jag vet!)
Shopping sa det star harliga till,
och pa toaletterna ar det svart att veta vart man ska sla sin drill. (Jag syftar pa thaitoaletter, de ar helknasiga!)
Vi lever och har det bra i elefanternas land,
sen aker vi vidare till stranden och skaffar oss rand. (just nu regnar det mest...)

Det var den!

***

Det kom nyss en ny arbetssokande, och Dolaya borde kommit till jobbet for lange sen. Jag rotade lite och hittade de papper han behovde fylla i och laste upp rummet dar de brukar fa sitta och skriva. Jag blev forvanad over att jag lyckades fa fram alla papper och inte fick panik eller nat. Nar Dolaya kom verkade hon nojd och jag pustade ut, var inte saker pa att hon skulle tycka det var okej att jag rotat for att fa fram alla papper. Jag tycker inte om att rota bland andras saker...

Sa har jag provsmakat nagot som sag ut som chokladbollar. Jag kastade mig over en for magen skrek pa mig, och det var nagot sa forfarligt vidrigt att jag inte visste riktigt vart jag skulle ta vagen. Jag kunde inte hejda mina grimaser och inte svalja heller for den delen. Kokos pa utsidan, ett slajmigt och gummiaktigt yttre holje och nagot som sag ut som brunaktig tillagad mat. Jag vill inte ens veta vad det var! Huvva!

Kontoret ar tyst. Telefonen har bara ringt tva ganger. Det slamrar fran matsalen som borjar tommas pa manniskor. Sjalv fick jag hela tva och en halv bitar panpizza som Annas handledare bestallde till oss, och jag ar ganska matt om man jamfor med vad jag brukar vara vid den har tiden. Huvudet varker, glommer bort att dricka allt det jag behover.
Dolaya ar inne pa huvudkontoret i Bangkok idag, jag hade fatt en liten lapp pa mitt skrivbord.

"Hello Frida! I'm going to Head office for meeting. Then I will be back to office on Wednesday. Dolaya."

Handstilen var ganska slarvig och hon hade skrivit over de ord som blivit felstavade, och lagt till nagot ord som saknades. Men budskapet gick ju fram. Pratade med henne i telefon lite senare och fick reda pa att jag eventuellt skulle fa ta hand om en arbetssokande idag. Min andra arbetsuppgift ar jag fardig med, sa om den dar arbetskandidaten inte kommer idag, kommer jag inte kunna utfora nagot arbete idag over huvud taget.

Lanade Annas kamerasladd och tankte forsoka ladda upp lite bilder som du kan titta pa om du vill!




Det ar sahar vara morgnar ser ut. Klockan ar nagot mer ar 5.30 och vi ar ganska sa trotta kan jag lova!

Frukost: Pastoriserad mjolk med Kellog's Special K (helt OK till en borjan, inte lika gott nu langre)



Fast en dag blev det thailandsk pannkaka. Det var valdigt gott!



Nar vi aker taxi brukar det kunna bli valdigt trangt, sa att sta i bilkoer i over tva timmar for att komma in till Bangkok efter jobbet ar ingenting vi rekomenderar. Mysigt ar det att sitta trangt och klistra fast i varandra, och ont i rumpan far man da det oftast bara finns plats nog for ena skinkan. Nu har vi borjat vanja oss sa nar vi kommer hem finns det risk for att vi blir lite nargangna, men nu ar ni i alla fall varnade!



Jag ar typ kar i smoothisarna pa det har stallet, de vet precis hur det ska goras. Perfekt med lite vitaminkickar! Jag langtar jag till julafton sa jag kan onska mig en mixer (hoppas du laser det har mamma!). Mango ska ocksa kopas hem framover! Det ar gott!



Det har ar numera en ganska vanlig syn. Vagar, tag och hus i vaningar. Sag vad som helst, och det visar sig sakert att det ar byggt pa hojden med flera vaningar.
Den mesta tiden spenderas pa jobbet, men andraplatsen tar taxifarderna. Vi sitter i en taxi fran morgon till kvall kanns det som. Ska man ta sig nagonstans maste man gora det med taxi. Det galler aven att ta sig till skytrain och busshallplatser. Det faktum att vi bor langt ifran allting gor inte transportstrackorna mindre och pengarna far ivag tillsammans med en medelhastighet pa 120 kmph.



Sen sa kan det handa att var nya van Ben fick lara Kevin hur man skulle ata med pinnar, och mig hur man far i sig nudlar med sked och gaffel. Det ar nagot av en konst det dar, men jag tycker om att ata med sked. Det ar pa sitt satt ganska praktiskt (forutom nar man behover skara).



Skytrain kan vara sadar lagom roligt ibland...



Den vackrare delen av Bangkok. Det ar bara nagra dansande alvor som saknas!



En nyfunnen kompis. Jag borjar skratta sa fort jag ser den har bilden!
Fotot ar fran i sondags nar vi turistade. Har ar Mana (Baa, som vi har kommit pa inte alls ar hans smeknamn, vi har hort fel) som posar med nagra fula statyer pa Grand Palace. Det var valdigt mycket guld overallt, man blev nastan lite sjuk av det. Regnade gjorde det ocksa pa morgonen, darav paraplyet. Mina skor kunde jag ha igen forst idag, de blev ganska drankta i regnet.
Wat Arun var haftigare an Grand Palace, for det var lite mer pa riktigt. Det fanns ju inte ens nagra munkar vid det sistnamnda templet. Vad som var lite trakigt var att Wat Arun var stangt for allmanheten, da kungligheter skulle komma dit senare under dagen.
Sen sa satt vi aterigen i en bil innan Anna, Matilda och Christina skulle testa sina balklanningar. Stackars Mana blev nog lite generad nar han skulle agera tolk och beratta for sommerskorna hur klanningarna skulle sys in och korregeras vid brosten. En lyckad dag tycker jag det blev i alla fall!

Nu borjar batteriet pa kameran att do, sa det far vara nog med bilder for den har gangen. Mar fortfarande illa sa fort jag tanker pa kokosjuicen jag drack i fredags, tror jag det var.

Igar efter jobbet gick jag och Anna pa marknad med O och E ett tag. Det var en riktig prova-pa-nya-saker-dag. De var sa snalla sa och bjod oss pa allting(vi fick daligt samvete) och vi fick ha valdigt roligt! Kasta pil pa ballonger och vara med pa bingo, senare testade vi ata olika sorters godis, juice och akta thailandsk middag. Pa nagot satt lyckades jag anda komma hem hungrig!

Hej for den har gangen!

Baa kom in pa kontoret nar vi satt och jobbade. Det var roligt, ett litet avbrott i arbetet (mina ogon borjade bli helt dimmiga). Vi satte oss ner och pratade om sondagen, fast han slangde om alla ord och lyckades inte fa fram dem riktigt, sa det var lite svart att hanga med. Dolaya fick honom att erkanna att han var nervos, och han fick for sig att han inte kunde titta mig i ogonen nar han pratade (Vart skulle jag titta da? Han pratade ju, och jag lyssnade. Da kan jag ju inte titta in i vaggen heller). Sen borjade de fraga mig om jag tyckte de thailandska killarna var snygga eller inte. Va? Det var i alla fall trevligt att fa prata lite, eller lyssna gjorde jag val mest. Men det var trevligt det med!

Dolaya sa: "I think it's man-women!" nar han hade gatt och jag fragade henne varfor han inte kunde titta mig i ogonen. Jahapp! Sen borjade hon beratta att han var OK och att han var singel, sa det var inga problem! Fragan ar vad som inte var nagra problem...? Jag lovade henne att rapportera pa mandag vad som hade hant under sondagen (?), och sen sa "kunde vi ju alltid halla kontakten med varandra, mejla och chatta..." (What???)

Sen fick jag reda pa hur Dolaya gjorde nar hon bestamde vem som skulle jobba hos henne. Hon visade runt vara passfoton, och alla tyckte att jag var fulast, sa Dolaya tog mig for att hon inte hade nagra problem med hur manniskorna hon jobbar med ser ut. Tack for den! Fast hon sa att manniskorna har inte tyckte jag var lika ful i verkligheten. Det kanns ju bra... typ.

Baa bjod mig pa kokosjuice. Det var ju gott... inte, men valdigt sott! Det var OK ett tag, men jag ar anda glad att jag fick testa!

Vi fick sova en timme extra innan vi tog sikte mot Siam Paragon igen. Dar traffade vi U fran jobbet, som lotsade oss vidare till the Plattinum. Annu ett stort kopcentrum byggt pa hojden, fullt med smabutiker. Vi lyckades tappa bort oss sjalva, varandra och allt som gar att tappa bort, flertalet ganger. Jag upptackte att Chicken Satay inte ar nagon vidare lunch och att man blir ganska blot om man gar fran Teknikvaruhuset (som nog har ett namn, men som jag inte vet om...) till MBK i sporegn. Men det maste upplevas det ocksa!
Pa MBK blev vi trotta och passade pa att provsmaka de omtalade thailandska tartorna, och kunde konstatera att de ar valdigt goda!
Tillbaka pa hotellet upptackte jag att det ar en hel kollektion nya klader som inhandlats under min Thailandsvistelse. Jacka, skor och jeans bara under denna dag. Oron for overvikt pa baggaget pa flygplatsen borjar sa smatt komma krypande.

Anledningen till att vi inte var pa jobbet idag ar att det ar Thailands nationaldag, eller sa var det sa att kungen fyllde ar, eller kanske bade och. Vem vet? Nagot i den stilen var det, och huvundsaken ar att vi inte behovde sitta pa ABB utan kunde upptacka Thailand istallet!

Andra veckan har gatt och vi ar redan inne pa den tredje. Tva veckors jobb avklarat, en kvar! Det ar var sista helg i Bangkok och vi ska utnyttja den till att se det som maste ses innan vi aker harifran. Chinatown blir det formodligen ikvall! Hoppas pa en lika lyckad kvall som pa Lumpini forra fredagen! Sen pa lordag ar det dags att prova balklanningar for tjejerna, som nog ar lite nervosa och forvantansfulla! Far se om vi aker till Lumpini pa kvallen kanske. Sen blir det Grand Palace pa sondagen, tillsammans med Boo fran jobbet.
Hoppas pa god mat i helgen, och sa vill jag se munkar! De ar sa coola! Har redan sett nagra, men flera, flera!

Det raknas ner till semesterveckan!

Matt i magen och sa glider jag runt med en mugg Starbucks i handen. Fast jag har fuskat lite. Det ar inte kaffe i muggen, det ar varm choklad som branner pa min tunga. Biljetterna ar redan bestallda, sa det finns gott om tid att bara ga och mysa. Utanfor Siam Paragon hor man hur vattnet rinner i fallen och manniskornas skuggor smyger lugnt fram over de lagda plattorna. Mysfaktorn ar hog!

Bilarna pa gatan nedanfor och tagen ovanfor oss stor inte den harliga stamningen sarskilt mycket!
For att komma in till Bangkok denna kvall, akte vi direkt fran jobbet. Vi hade blivit varnade for bilkoerna, men hade aldrig kunnat ana hur det skulle bli. Bussen fran jobbet har vi borjat vanja oss vid, och efter att nagra taxichaufforer fatt skratta gott at oss var det tillslut en kille som gick med pa att kora oss till Siamkvarteren. Med fyra personer ihoptrangda i baksatet satte vi fart! Snittade nog 5 kmph nagra ganger nar koerna rorde sig, annars sa var det mest stillastaende. Nar vi val fick kliva ur bilen och betala en ganska forsiktig summa pengar for sa manga timmar, var alla ganska krokiga i kroppen.

Klockan narmade sig halv 10, sa Annorna och jag forflyttade oss in till den stora affaren i Paragon for att se om det fanns nagonting vi kunde kopa med oss till bion. Vi fick provsmaka en massa goda saker, torkad frukt och lite godis. Det var riktigt lyxigt dar inne, och som glassen var upplagd var det svart att sta emot ett smakprov. Men matta som vi var lyckades vi tygla oss och rorde oss vidare. Innan vi startade var fard upp for alla rulltrappor fick vi smaka en sista sak. Det sag ut som vanligt brod, och det hade varit ganska kul att testa en massa nya saker som vi inte visste vad det var inne i affaren, sa vi provade pa det har ocksa. Vilken miss! Anna Gustavsson var smart och lat bli, men jag och andra Anna blev valdigt forvanade av smaken av fisk. Det var det vidrigaste...! Jag lyckades inte svalja!
Sjalva biosalongen var huuuur stor som helst, och jattehaftig! Vi sprang runt och tog kort och var alldeles lyriska! Skarmen var stor som ett helt hus och satena valdigt bekvama. Vi var kanske kring 12 personer i den gigantiska salongen, och det kandes lite ensamt. 
Innan Eagle Eye satte igang, fick vi sta upp och titta pa klipp av kungen. Det var ganska maffigt! Han ar verkligen en omtyckt man! Bara av att se filmen tyckte jag ocksa om honom, snacka om att bli paverkad! Sen blev det nedrakning till filmen och siffrorna flog rakt igenom oss askadare. Nar flygplanen flog over duken kunde vi kanna det innanfor brostkorgen och ljudet var som om vi satt precis intill motorerna. Det ar ett hogt ljud kan jag lova! Och sa var det kallt! Jag fros och onskade mig en filt! Men mysigare kvallar har jag sallan varit med om!
Taxin hem tog inte mer an en kvart, hogst! Sen sov vi gott! 

Foljetangen med staderskan fortsatter...
Hon smog in till mig imorse och pratade lite, men jag har ju aningen svart att forsta Thai. Sen kom hon smygandes in genom dorren nu pa eftermiddagen ocksa, efter att Dolaya lamnat kontoret. Jag fick en liten mandelkaka, eller det var mer som en bulle. Hon sag valdigt nojd ut, och den var faktiskt ganska ok. Jattegod ar att ta i, men fullt atlig. Och sa antligen fick jag bjuda henne pa mina svenska bilar (jag smakade nagra sjalv ocksa, och oj vad goda de var!). Hon skrattade sa dar gulligt som hon gor och pratade pa. Jag sag ut som ett fragetecken den har gangen, men jag tror hon var radd for att Dolaya skulle komma tillbaka (den donnan ser verkligen till att ha respekt!). Hon tittade ut genom dorren hela tiden och sa plotsligt smet hon ivag igen. Alla vara sma hemliga moten ar sa... det engelska ordet strange forklarar det nog ganska bra. Kommer inte pa nagot svenskt ord (synonymordboken som sagt!). Men jag tycker om det!